Some thoughts

Livet som en utbytesstudent är som en stor berg och dalbana. Dina känslor går upp och ner, ena sekunden mår du så bra och livet är rätt okej till 5 minuter efter så är du ledsen och har hemlängtan. Vi som är utbytesstudenter kommer och har lärt oss så otroligt mycket om oss själva, det är inte många som klarar det vi gör och jag ska inte ljuga men jag har vart nära ett fåtal gånger att lämna allt och åka hem. Men vad är det jag åker hem till? Samma trista liv i Sverige (Även om jag nu här borta har lärt mig att uppskatta och älska Sverige ännu mer än vad jag gjorde förut) medan jag lever min dröm som jag fick i 6an. Det här är min dröm, trodde inte den skulle vara så tuff men att ge upp finns inte på kartan. Jag har alltid velat flytta till USA men nu efter att ha vart här i USA så stannar jag nog hemma ändå, jag vill inte sätta mina barn i det amerikanska skolsystemet och lämna allt positivt Sverige har med sig. Men jag är så glad att jag är här, människor jag aldrig skulle ha chansen att träffa annars och platser jag aldrig skulle ha möjligheten att se. Jag är så tacksam att jag fått den här möjligheten. Men jag ska inte ljuga, det är inte lätt. Jag är fortfarande inte inne i allt eller har fått någon riktigt bra vän men varje dag är en progress och snart kommer mitt liv här borta vara fantastiskt. Det vet jag.

Jag hoppas ni tar i tid att läsa den här texten för att få en inblick hur det är. Och ställ frågor om ni vill.

Lots of LOVE, your Matilda