skitapavillinteattdetskablisåhär,villintegeupp. Men klarar inte mycket mer. Vill hem, hem till Sverige. Där jag har vänner, min familj och mitt liv. Det är fasen inte roligt här borta. Jag är uttråkad mest hela tiden, gillar inte skolan. Har inga vänner. Montana är öde, florence är öde. Skolan är öde. Vill hem till er. Den här månaden jag har vart borta hade jag hellre velat spenderat med er och påbörjat mitt tredje år på gymnasiet. Studenten med er. Det här är bortkastad tid. HATAR att jag känner såhär. Detta skulle vara det bästa året i mitt liv men nej. Vill till Sverige. Det bästa landet. Och det är inte så att jag har massa hemlängtan utan jag trivs inte alls. Montana är inget för mig. Jag känner mig så skyldig att må såhär, att vilja åka hem. Pengarna och all tid vi har lagt ut men vet inte hur jag ska göra det bättre, ingen verkar vara intresserad att vilja bli kompis med mig.
Men nu har jag långhelg för är ledig på Måndag så får se om jag ändrar min åsik men har kännt såhär i någon vecka nu. Förlåt.
Jag kommer inte åka hem till Sverige utan jag ska försöka fixa det här. Stay positive
Kära du, min dotter har haft dig som tränare i skridskoskolan och jag vet att du är en stark och positiv tjej med ett mycket stort hjärta. När hon nu visar mig din blogg blir jag alldeles bestört. Jag var själv utbytesstudent för många år sedan och kan inte nog understryka att du inte ska behöva ha det så här.
SvaraRaderaJag föreslår att din familj hemma i Sverige tar kontakt med EF och ser till att du snarast får byta familj. Acceptera inte argument som att "det blir bättre med tid". Det är NU du behöver stöd. Sen är det helt ok att hoppa in i en ny familj och skola mitt i terminen. Jag känner till flera som gjort det.
Några reflektioner som du får ta som du vill: Du nämnde att din familj inte går i kyrkan. Det är väldigt ovanligt och jag börjar undra om det gör dem till "outcast" vilket alltså även påverkar ditt liv negativt? Sen säger du att du inte gillar din VärdP och det har jag hört mer än en gång när det handlar om krigsveteraner, i mitt fall Vietnamveteraner. De verkar ha ett lite större hävdelsebehov helt enkelt, vilket kanske är naturligt men förstås påverkar omgivningen negativt.
Lycka till nu, kära Matilda, och be om hjälp! Lös inte det här själv.
Kram
TKK-mamma
Jag tänker på dig här borta i Sverige Matilda!! Du anar inte hur avis jag är på dig som får vara i USA.
SvaraRaderaTa hand om dig och detta klarar du galant! <3
Kram Cicci-lotti ;-)